Friskare med åren

Friskare med åren i sammanfattning

Innehåll nedan

1. Inledning: Friskare med åren – är det möjligt

2. Kort sammanfattning om vad som jag anser är viktigt för att skapa förutsättningar för ”friskare med åren”

3. Förslag till egna insatser – program

4. Synopsis

 

1. Friskare med åren – är det möjligt?

Kunskapsutvecklingen och empiriska forskningen har successivt ändrat fokus från att lösningen på sjukdomar är läkemedel till att livsstilsrelaterade sjukdomar, de flesta som drabbar oss numera, botas genom – livsstilsrelaterade förändringar och inte genom läkemedel. Att livsstilsrelaterade sjukdomar förebyggs genom livsstilsrelaterade beteende är väl för de flesta självklart.

Men det finns några men;

Kunskapsutvecklingen sker nu med uppsnabbad hastighet men det är mycket kvar att förstå de flesta sjukdomar, t.ex. autoimmuna sådana. Fler och fler inser att man inte botar autoimmuna sjudomar med läkemedel – utom när det är livshotande. Mer om ovan kommer på denna hemsida liksom på länkar vi rekommenderar. Nedan fokuserar jag på förebyggande och hälsoutvecklade faktorer/beteenden/… där det finns en hel del att informera om.

Det har nu också blivit en marknad inom hälsoprodukt industrin liksom inom läkemedelsindustrin. Tyvärr överväger ofta profitintressen framför de humanistiska och det gäller att försöka navigera inom massinformationsflödet. Vetenskaperna hänger ej med vare sig inom läkemedels- eller hälsoproduktindustrin. Det betyder att ofta fokuseras på symptom som i bästa fall påverkas medan kunskaper om effekter på beroende/relaterade system är bristfällig. Samtidigt så ger olika experter olika råd som inte sällan är motsägande och många under vem man skall tro på. Detta är ett problem som många av oss forskare och kliniker faktiskt inte tänker på medan opportunister får stort genomslag i media. Nedan råd är i beaktande av ovan och det finns en princip som kanske kan underlätta navigeringen i utvecklade av ”friskare med åren” – och det är utbildning som man lär sig kritiskt granska! Tyvärr blir det här en klasskillnad om vi inte med intensiv anpassad utbildning kan motverka detta. Det finns ljuspunkter i det ”kommersiella mörkret” och det t.ex. Kennet fröjds initiativ till ett hälsoinspirationsutbildningsprogram för utvecklingsstörda. Om det pedagogiska ansvaret ligger på utbildarna så finns ofta möjligheter.

Även om vi tillägnar oss nödvändiga kunskaper så är det för många inte helt lätt att ändra beteenden, speciellt föda, sömn och aktivitetsbeteenden. Små steg leder till stora framsteg är vårt ordspråk, men om vi inte gör något händer inget. Så det gäller att sätta upp små delmål – stegvis – och förverkliga dem steg för steg.

2. Kort sammanfattning om vad som jag anser är viktigt för att skapa förutsättningar för ”friskare med åren”

a. Födan är ytterst viktig och här börjar vi mer och mer förstå att födan processas så den skapar hälsoproblem. Snabba kolhydrater bör man undvika, det har de flesta lär sig numera, rätt fetter är mycket viktigt (vegetabiliska och fisk f.f.a.), ej komjölkprodukter (ev. om de är ekologiskt producerade, inga charkprodukter och om man äter kött så helst vitt, annars rött vilt och inte tillagat över 80 grader C. Vad blir kvar? Mycket faktiskt. Sedan ytterligare att lägga till är gurkmeja (färsk som smakar gott eller pulver), Omega 3, ingefära samt chili. Finns mer förståss men man får prova sig fram. I vår familj så har vi roligt och känner det inspirerande att äta på ovan sätt.

b. Andningsbeteende är avgöra för hur cellernas energi ”byggs upp” tillsammans med glykos (som vi får via födan). Många av oss andas inte biologiskt korrekt och det påverkar långsiktigt även centrala system. Otto Warburg fick nobelpriset 1931 får sin upptäck om relationen mellan syre och utveckling av cancerceller. Det är många processer som avgör utvecklingen av cancerceller men syret spelar en ytterst viktig roll. Har vi en biologiskt korrekt balans i andningsbeteendet är det överhuvudtaget konstruktivt för vår hälsoutveckling. Vid tillfällig stress kan vi hyperventilera men det är f.f.a. kroniska störningar i andningsbeteendet som är destruktivt – över tid. Vi kan vara så anpassade till detta att vi inte inser det och kroppen kompenserar – men dessa kompensationer tar kraft och försvagar dessa system. Mer info om detta kommer liksom råd. Det finns ett otal olika andningsövningar. En del bra för en del människor medan samma övningar kan vara destruktiva för en annan människa. Genom att mäta f.f.a. utandningskoldioxiden kan vi sluta oss till vad som är bra för en speciell människa. Tyvärr finns inte denna kunskap rutinmässigt inom hälso — och sjukvården ännu. Sällan används andningsträning inom hälso- och sjukvården för stressrelaterade sjukdomar – något som vi gjort i minst 20 år. Viktigt är dock i kliniska sammanhang att man mäter s man ser vad som sker!

c. Motion är något som de flesta också känner väl till. Men många förstår nog inte hur avgörande det är att vi rör på oss. Är man rullstolsburen kan man ofta röra på någon kroppsdel. Vi har data på människor över 70 år som rör tårna upp och ner till in- och utandning och vi ser då hur viktiga hälsoparametrar förändras positivt.

d. Tankar – vi observerar inte alla våra tankar utom de känslor som de utvecklar eller samverkar med. Det finns många bra metoder hur man kan upptäcka s.k. tysta (automatiska) tankar och hur man kan förändra dem i positiv riktning. Det finns också mycket enkla metoder, t.ex. ”säg vad du gör och gör vad du säger” (en utveckling och förenkling av Albert Ellis metod). När vi säger vad vi gör så hindrar vi automatiska tankar att ”ta över”. Barn gör så när de är små och leker – det blir en samordning av olika funktioner i hjärnan som är utvecklade och konstruktiva. Samma gäller för oss när vi blir äldre – ett utmärkt sätt att träna hjärnan. Observera dock att du inte talar högt när du är på stan ”här går jag nu och tittar på fåglarna som kvittrar … ” – det kanske inte uppskattas av omgivningen och kan i värsta fall kanske orsaka missförstånd.

e. Sociala relationer är något som alla också inser är ytterst viktigt. Samtidigt så är det inte lätt om man inte kan samordna sig med sin omgivning. Ibland är det förståss ej möjligt och då måste man själv eller omgivningen eller ”båda” få hjälp av samhället. Men ofta är det problem i relationer i onödan – man har inte tid att försöka finna lösningar eller man lyssnar inte på varandra men forsätter i alla fall på detta sätt. Thomas Gordon har många bra idéer och praktiska metoder, t.ex. aktivt lyssnade, båda vinner etc. Ett axiom får mig har alltid varit att man skall bete sig mot sina närmaste mer aktsamt och omtänksamfullt än vad man gör mot sina närmaste vänner. Vännerna kan gå sin väg om man är destruktiv – men det är inte lika lätt för sina närmaste. Respekt och omtanke är grunden i berikande relationer. Det finns olika sätt på vilket man säga sin uppfattning – det gäller också att inte glömma bort att lyssna på sin omgivning!

f. Ekologisk omsorg är något som vi lätt glömmer i vardagen. Men att ta varje tag som något unik och att evolutionen lett fram till oss betyder också att vi har ett ansvar för nuet och för framtiden. Vi kan på många sätt skapa förutsättningar för en mer konstruktiv framtid än vad som vi kan se – när det gäller miljöförstörelse i vår närhet och på jorden.

g. Det finns olika metoder att biologisk mäta vår hälsoutveckling och här kommer jag att hänvisa till andra ställen på hemsidan där du kan få information om hur det går till. Tyvärr göra man inte ännu sådana mätningar inom hälso- och sjukvården ännu men man kan lära sig att göra detta själv.

3. Förslag till egna insatser – program

Ovan information kan struktureras på olika sätt – här kommer snart förslag på en struktur där det också ingår förslag på hur man kan vetenskapligt medicinskt utvärdera sina egeninsatser.

4. Synopsis

Hälsan kommer ej av sig självt – om vi inte utvecklat vanebeteenden som skapar hälsoutveckling. Har vi inte gjort detta är det mycket vi själva kan göra. I det överflöd av information från alla håll där många ”vet bäst vad som är bäst för dig” gäller det att lugnt försöka lära sig vad som kanske anses vettigt. vi forskare och kliniker är ofta för försiktiga med att komma med övergripande, praktiska förslag, vilket gör att detta vakuum täcks av olika mer eller mindre seriösa kunskaper/förslag/… där reklamen i allmänhet är destruktiv och fokuserar på egna vinster – i första hand.

Den bästa investeringen vi kan göra år att bygga vidare på vår hälsoutveckling på ett inspirerande och uppfriskande sätt!

Ge en människa en fisk och hon blir mätt för en dag men lär henne fiska så kan hon bli mätt resten av livet. Här har vi kraften och möjligheterna – kunskapsutveckling och dess tillämpning. Det är fundamentet i ”friskare med åren”.

Det är mycket vi kan göra själva. Jag kanske inte är lika optimistisk som “There is nothing training cannot do. Nothing is above its reach. It can turn bad morals into good, it can destroy bad principles and recreate good ones, and it can lift man to angel ship”, Mark Twain.

Kommentera