Högt blodtryck

Nedan en översikt över vad som kommer nedan under denna flik samt ett åtgärdsförslag – Bemästra högt blodtryck

1. Sammanfattning: Ta ”tempen” på blodtrycket och normalisera det vid behov
2. Varför blodtrycksläkemedel är onödigt och ev. dessutom destruktiv. Det är inte frånvaro av läkemedel som orsakar hög blodryck!
3. Vad orsakar hög blodryck?
4. Individuell psykofysiologiska stressprofil tester
5. Vilka metoder kan jag själv använda – ”Learing while doing while seeing”

1. Sammanfattning: Ta ”tempen” på blodtrycket och normalisera det vid behov

Min erfarenhet av minst 15 års arbete med människor med förhöjt blodtryck på våra stress medicinkliniker ligger till grund för min uppfattning att de allra flesta inte alls behöver läkemedel. Förstår man hur ens egen blodtryck utvecklats och är beredd att ändra på de ”saker” som orsakat detta så lyckas alla jag träffat i alla fall. Avgörande är som jag ser det är att man

(a) verkligen lär sig det som orsakar och hur man kan, f.f.a. själv åtgärda detta, d.v.s. inte den information som har grundas på läkemedelsintressen. Se mer nedan om detta.

(b) att man är beredd att genomföra det som behövs genomföras. Det innebär också att man successivt vidareutvecklar och skräddarsy de kunskaper biopsykosociala medicinska (OBS medicin betyder läkekonst/läkebeteenden) verktyg man studerat. Verktygen arbetar inte av sig självt utan det är du själv som måste göra jobbet! Eftersom högt blodtryck är en av ”nycklarna” som öppnar dörren för många andra, allvarliga sjukdomar  så är vinsterna oerhörda!

Mycket kan man lära sig själv men eftersom (de överflödande) informationerna är många gånger svåra att greppa och inte alltid är väl biopsykosocialt medicinskt kunskapsförankrade så avser vi nedan att ge litet grundläggande information och även erbjuda en special utbildning för intresserade. Den blir både internet baserad och fysisk som weekend workshop, där den första blir i Söderhamn 21-22 april 2012

Enligt www.sbu.se ”Förekomsten av högt blodtryck (hypertoni) i Sverige kan uppskattas till omkring 1,8 miljoner personer, motsvarande 27 procent av den vuxna befolkningen (20 år och äldre). Hypertoni är lika vanligt hos kvinnor som hos män. Undersökningar visar att andelen behandlade personer i Sverige som når behandlingsmålet (blodtryck under 140/90 mm Hg) sällan uppgår till mer än 20–30 procent av dem som ordinerats blodtryckssänkande läkemedel. Förhöjt blodtryck ökar risken att insjukna i kranskärlssjukdom, slaganfall och övrig hjärt–kärlsjukdom, som t ex hjärtsvikt (Evidensstyrka 1). Högt blodtryck ökar dessutom risken för utveckling av demens (Evidensstyrka 3).  En systolisk blodtrycksökning på 20 mm Hg eller en diastolisk på 10 mm Hg över nivån 115/75 mm Hg fördubblar risken att dö i hjärt–kärlsjukdom (Evidensstyrka 1).

2. Vad orsakar hög blodryck?

Bilden nedan skall översättas snarast, men här framkommer det att det är (sannolikt alltid) många livsstilsrelaterade faktorer där våra gener sällan är helt skyldiga men kan ”tillhanda” hålla vissa icke-väl förstådda dispositioner. Men aktuell slutsats är att fortsätter vi  att ”skapa” högt blodtryck och samtidigt intar läkemedel för att sänka det så kan det faktiskt bli värre eftersom vi hela tiden ”matar” på med det som höjer blodtrycket – fast det då inte syns efter läkemedel håller nere det. Men, säger du då ”det är väl ok – blodtrycket hålls ju i schack? Tänkt efter; det är inte frånvaro av läkemedel som orsakar högt blodryck! Blodtrycket kan ses som symptom på biologiska, psykologiska och sociala processer i din livssituation som orsakar detta. Om du inte ändrar dem utan bara trycker ner blodtrycket med piller så fortsätter ju orsaksprocesserna – fast de inte syns i blodtrycket!

Så – slutsatsen blir; skall du öka din hälsa och förebygga ohälsa och livsstilsrelaterade sjukdomar så gäller det att ändra det som behövs ändras. Om du förstår, ser hur du kan göra och tror du kan klara av det så är det första steget. Om du sedan själv an
vänder mätsystem där du kan se vad du gör och göra vad du ser och därmed SJÄLV sänker ditt blodtryck så brukar detta utveckla motivation!

Skills before pills

3. Varför blodtrycksläkemedel är onödigt och ev. dessutom destruktiv. Det är inte frånvaro av läkemedel som orsakar hög blodryck!

Av bilden nedan framgår det att läkemedel (här betablockerare) påverkar ytterst begränsat medan biopsykosociala medicinska metoder påverkar många viktiga system – och det ger inga destruktiva bieffekter!

Skills before pills!

OBS att den som använt läkemedel under lång tid bör diskutera med sin läkare – dock är inte alla läkare välinformerade om det som beskrivs på denna hemsida – eftersom utbildning i livsstilsrelaterade, biopsykosocial medicin inte är allmänt förekommande ännu.

4. Individuell psykofysiologiska stressprofil tester. Mer information om hur detta går till beskriv i samband med (fliken) stressmätsystem

5. Vilka metoder kan jag själv använda – ”Learing while doing while seeing”

Viktig är att få tillgång till väl förankrad biopsykosocial medicinsk kunskap på den nivå som är relevant för dig. Utifrån dessa kunskaper förstår du (om du inte innan förstått , vilket många har) hur du själva kan i grunden påverka din hälsa generellt och ditt blodtryck specifik!

Av bilden ovan vid ”vid vad orsakar förhöjt blodtryck” framgår vad som ofta behöver ”förädlas” i ditt beteende och i din livssituation. Att förändra – föda (även om man tycker man äter klokt), motionsaktiviteter, andningsbeteendet (även om man inte förstår det p.g.a. vanebeteendet hindrar egenobservation, och då behövs biologiska data för att ”se läget”), negativa tankar och emotioner liksom sociala processer – är inte helt lätt och ofta är det en fördel att ”jobba tillsammans”, med dina kompisar eller i andra grupper, t.ex. de vi kommer att erbjuda på denna hemsida (ej klart än).

6. Varför mäts inte blodtryckets (i allmänhet) dynamiska beteende inom individ när det ger så mycekt viktig information?

Det har jag frågat mig i många år. Hur tänker man egentligen och vilken kunskap och människosyn har man?

120 personers systoliska blodtryck i olika betingelser

Ovan ses data från en studie av 160 randomiserade försökspersoner i en svensk mellanstor stads kommunalanställda.  Data åskådliggör spridningen inom och mellan dem under en psykofysiologisk stresstest där ”för” betyder före, ”bl” baslinje, ”da” djup, lugn och bekväm andning, ”st” verbal beskrivning av upplevda stressproblem, ”relax” avslappning  och ”ma” mattestress, när man räknar backlånges. Allt med 2 minuters mellanrum. Som syns så sker det förändringar som hos en del är stora och andra mindre stora. Vi ser också att mönstret inte är helt uniformt. Men vi ser att effekten av lugn, djup och bekväm andning är uttalad. Jag har markerat en persons data för att tydlig åskådliggöra detta. Hos henne som hos många andra ser vi att man har en icke-tidigare observerad kapacitet att substantiellt förändra blodtrycket genom att ändra andningsbeteendet. Hon har ej låst eller tränat om andning och hur den kan tränas med olika metoder, t.ex. för att normalisera blodtrycket.

Vi ser hur blodtrycksbeteenden varierar och utan att mäta dynamiskt så missar vi som vi ser det det viktigaste, d.v.s. hur det varierar och hur man själv kan påverka det (utan läkemedel) Se på mera på Emmas data som jag tagit fram tydligare mot bakgrund av alla andra. Vad kan vi lära av ovan? Jo dels att människors dynamiska beteenden är olika, individuella! Dels att om vi tittar på bara ett blodtryck eller ett par ner samma betingelse så tappar vi mycket information om människor – som faktiskt är dynamiska och är de inte det utgör detta ett problem. MEN varför mäter man inte individers blodtrycksbeteenden?

Titta på Emmas data igen – hade vi bara mätt första blodtrycket så hade vi missat t.ex. hennes utomordentliga kapacitet att via ändra sitt andningsbeteende normalisera sitt systoliska blodtryck (se också www.ipbm.se/blodtryck). Emma skall inte i första hand använda läkemedel även om första trycket är högt (eller mycket kort använda det som simdyna medan hon stabiliserar sin observerade kapacitet) utan hon skall träna (operant betingning) sin andning tills det blir vanemässigt korrekt (andra data visar att andningsbeteendet är dysfunktionellt (hypkapne) när hon andas vanemässigt (slutsats från data analysen). Troligen bör hon också ändra en del andra beteende (se mera www.ipbm.se/blodtryck).

Är det verkligen medicinskt och etiskt korrekt att inte mäta blodtrycksbeteenden? Har exempel när läkare mätt blodtrycket flera gånger på patient men då för att övertyga om att läkemedel behovs. I det exempel jag tänker på hade patienten under ”mellantiden” (mellan konstaterande av högt bodtryck och några månader senare när läkemedel skulle skrivas ut)  varit på en timmes analys och rådgivning och lärt sig normalisera blodrycket. Mycket riktigt så lyckades inte flera mätningar på upp blodtrycket. Patienten, en 40-årig frisk man, vägrade ta emot läkemedelsrecept trots att risk för stroke påtalades – trots att blodtrycket var synnerligen normalt vid detta tillfälle och patienten talade om sin egenvårdspaket.

Kan någon ge mig ett rimligt argument för att inte mäta blodtrycksbeteendet? Har vi råd att undervika information och biopsykosocial medicinsk kunskap? Varför undvika information när det finns tillgängligt om man tar några minuter till med patienten – minuter som kan spara flera återbesök – speciellt om patienten sedan går i utbildningsgrupp. Alla vinner! Se patienten som en kompetent, utbildad resurs i sin rehabilitering – som medarbetare. Detta är namnet på en manual jag skrev för 15 år sedan och som vi använt men inga andra har visat intresse när jag för detta på tal – under många år!

-> Mer information kommer ovan efterhand liksom konkreta erbjudanden!

Kommentera